1629-1684 Dutch Pieter de Hooch Galleries De Hooch was born in Rotterdam to Hendrick Hendricksz de Hooch, a bricklayer, and Annetge Pieters, a midwife. He was the eldest of five children and outlived all of his siblings. He studied art in Haarlem under the landscape painter, Nicolaes Berchem. Beginning in 1650, he worked as a painter and servant for a linen-merchant and art collector named Justus de la Grange. His service for the merchant required him to accompany him on his travels to The Hague, Leiden, and Delft, to which he eventually moved. It is likely that de Hooch handed over most of his works to la Grange during this period in exchange for board and other benefits, as this was a common commercial arrangement for painters at the time, and a later inventory recorded that la Grange possessed eleven of his paintings. De Hooch was married in Delft in 1654 to Jannetje van der Burch, by whom he fathered seven children. While in Delft, de Hooch is also believed to have learned from the painters Carel Fabritius and Nicolaes Maes, who were both early members of the Delft School. He became a member of the painters' guild of Saint Luke in 1655, and had moved to Amsterdam by 1661. The early work of de Hooch, like most young painters of his time, was mostly composed of scenes of soldiers in stables and taverns, though he used these to develop great skill in light, color, and perspective rather than to explore an interest in the subject matter. After beginning his family in the mid-1650s, he switched his focus to domestic scenes and family portraits. His work showed astute observation of the mundane details of everyday life while also functioning as well-ordered morality tales. These paintings often exhibited a sophisticated and delicate treatment of light similar to those of Vermeer, who lived in Delft at the same time as de Hooch. 19th century art historians had assumed that Vermeer had been influenced by de Hooch's work, but the opposite is now believed.   Related Paintings of Pieter de Hooch :. | Woman Drinking with Soldiers | The sandwich fur the school | interior med lasande ung dam | A Musical Conversation | Dutch Family |
Related Artists:
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Paul Desire Trouillebert
1829-1900
school of paris or Burgundy
early fifteenth century